jag väljer livet


den här boken handlar om hur sabine dardenne hade det under tiden som hon satt fängslad hos en pedofil och också hur det var efter. boken är verkligen hemsk, man kan inte förstå hur hon hade det. hon blev kidnappad på vägen till skolan, hon cyklad i ena sekunden och i den andra var hon inne i en skåpbil. där drogade dom henne och körde henne till ett hus där hon blev tvungen att ta av sig alla kläder och omkring naken i tre dagar ungefär. sen tog han ner henne i ett litet rum i en källare. där fick hon bo i 77 dagar, hon var totalt borta i 80 dagar. under tiden som hon bodde där fick hon bara tvätta sig en gång i veckan och så fick hon äta mögligt bröd och dricka sur mjölk.
han lurade i henne att hennes pappa hade gjort något mot en boss och att bossen därför hade sagt åt honom att kidnappat henne och att för att hon skulle få komma ut skulle hennes pappa vara tvungen att betala en lösensumma. men så var det inte. det var ingen boss som hade sagt åt honom att kidnappa henne, han gjorde det för att han älskade att utnyttja henne.
värd att läsa, +++++


pojken som inte fanns

jag har nu läst ut tvåan i dave pelzers serie om hanns barndom.
den här boken handlar nästan bara om hur dave (david) flyttar från fosterhem till fosterhem från fosterhem och så vidare. dave är en ganska oturlig kille, vad han än gör så blir det nästan alltid fel. men dave gör allt för att överleva och och allt vad det innebär.

för er som inte läst ettan eller hört talas om den så är dave på fosterhem för att han blivit misshandlad av sin mamma sen fyra års ålder. dave var så lite värd för henne att hon började kalla honom för det.

vad dave försöker ta reda på i den här boken är varför. varför slog hans mamma just honom? varför tog hon inte någon annan? och vad gjorde han för att bli behandlad som hen blev?
att tvingas svälja flera skedar amoniak varje kväll, bli slängd ner för trappor, sova i garaget, inte få mat på över veckor. det var sånt som dave råkade ut för.
böckerna om dave är sanna, och med den tanken i huvet går inte annat är att gråta. hur kan en människa bli behandlad som han blev?
jag tycker det är hemskt.

den här boken och ettan vill jag att man ska läsa om man har tid. man förstår att vi inte har det så tokigt och att det finns folk som har det sämre.


[VÄRD ATT LÄSA] - stämplad

pojken som kallades det

julia lundeborg har läst världens bästa bok, hör bara!:

När Dave Pelzer vid tolv års ålder omhändertogs av
myndigheterna uppdagades
en skakande historia. Sedan fyra års ålder hade han vanvårdats och systematiskt misshandlats av sin psykiskt sjuka mor.
Dave isolerades successivt från sin pappa och sina bröder. Han behandlades sämre än en hund och många gånger önskade han att han skulle få dö.
I dag är Dave vuxen. Med beundransvärt mod lyckades han inte bara överleva sin fasansfulla bardom utan också skapa sig ett trygt meningsfullt liv. Det här är hans egen berättelse - en upprörade men samtidigt förunderligt livsbejakande skildring. En djupt gripande och oförglömlig berättelse om ett barns mod och styrka att överleva mot alla odds.

läsläsläsläsläs!!

jag böla så jag nästan skrek det var inte bara att syfta lite jag stor böla!, denna bok måste läsas, daves mamma är galen. Hon tvingar dave att elda upp sin arm framför Hennes ögon. Hon slår honom trotts att han är helften så liten, Hon misshandlar honom dag ut och dag in... </3

RSS 2.0